Leif Asp, professor vid Chalmers institution för industri- och materialvetenskap, och hans kolleger har lyckats hitta ett material som funkar väl med att utforma nya lättare batterier.

Materialets förmåga att lagra elektrisk energi men samtidigt vara starkt och tillräckligt styvt gör det väldigt unikt.

– Nu kan vi kanske säga att vår komposit är hälften så styvt som en aluminiumbalk. På samma sätt måste vi mäta oss med batteriets förmåga. Vår kombination har något sämre egenskaper jämfört med traditionella material men vi gör två saker på en gång och vi minskar systemets massa, säger Leif Asp.

Elbilarna på marknaden idag använder sig oftast av en teknik där hela underplattan av bilen består av batteriet, men Leif Asp anser att man kan använda fler delar av bilen som energikällor.

– Till en början kan man tänka sig 12-voltssystemet. Det är rätt mycket vikt i bilens inre också. Stolarna är klockrena, instrumentpanelen också. Där krävs inte så mycket styvhet och det är ganska bra energilagringsförmåga.

Kan vara i bruk inom några år

Enligt Asp skulle det krävas ca 70 000 av dessa battericeller för att driva en hel bil, men bara 30 av dom för vindrutetorkarna.

– På längre sikt kan batterierna bli del av kaross och chassi. För mig är lätt vikt detsamma som energieffektivitet. Vi åker och köper kanske fem liter mjölk i en bil som väger två ton. Det är ju helt galet, säger Leif Asp.

När kan vi börja använda dessa battericeller?

– För en laptop eller en mobil som laddar ur på ett dygn tror jag om kanske två-tre år. För en hel bil eller ett flygplan är det kanske 20 år kvar, säger Leif Asp

Källa: SVT